Nyårsafton

2016-12-31 @ 08:00:00

Idag är det nyårsafton och förhoppningsvis är jag vaken och uppe redan när det här inlägget publiceras (tidsinställer många av mina inlägg). Jag måste hinna iväg till stallet och vara hemma innan klockan 14 då vi ska hämta vår nyårsmat på Rebell här i Malmö sen ska jag hinna göra mig i ordning och fixa här hemma innan våra vänner kommer över vid 18. Vi ska fira hemma med en av mina bästa vänner, hennes pojkvän och en av Jokkes bästa vänner och hans….ja vad de nu är, dejt. Det kanske inte låter som en speciellt stressig dag eller en dag där det är svårt att hinna med allt, men jag har varit stressad över att, ironiskt nog, hinna med allt utan att behöva stressa sen en tid tillbaka.

Stress, stress, stress och mera stress. Är så trött på känslan av stress, hur den gör ont och förlamar mig, jag kan inte tänka klart och det känns som att jag ska få en hjärtattack. Jag hatar det och det finns inget jag kan göra åt det. Stress, ångest och ett konstant tryck över bröstet är vardagsmat som varken syns eller märks för min omgivning.

Det här med psykisk ohälsa är ett svårt ämne som aldrig kommer ha några enkla svar. Debatterna kring ämnet kommer alltid att finnas och personer kommer alltid att vara oense i frågorna. Vad kan man då som enskild individ, frisk eller ”sjuk” (notera situationstecknen runt sjuk, för jag är inte sjuk för att jag mår psykiskt dåligt, eller?…ironi) göra för att förändra massorna? Hur får man någon som inte ser på en att man bekämpar ett krig inom sig att förstå hur man känner eftersom det varken just syns eller märks?

Jag kan försöka förklara vad som pågår inom mig men ofta får jag svaret ”men så dålig/sjuk är du inte”, så då slutar man förklara. Man biter ihop och säger ”nej, kanske inte” även om man till sig själv säger ”eller hur, vad vet du om det?”. Jag vet inte heller hur dålig eller sjuk jag är på en skala från 1 - 10, men jag vet det mycket bättre än någon annan.

Hur det här inlägget gick från nyårsafton till ett inlägg om stress och generella känslor vet jag inte, men det jag vet är:

  1. Jag hoppas att jag hinner med denna dagen utan behöva att stressa ihjäl mig själv.
  2. Jag hatar att jag mår psykiskt dåligt.
  3. Psykiskt ohälsa är något som ALLA borde veta mer om, sjuk som frisk.
  4. Lita inte alltid på det som syns, oftast är det mycket värre än så.
  5. Jag älskar min pojkvän över allt annat, utan honom hade jag varit förlorad ❤
 
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej. Vet precis hur det känns. Ingen mening att förklara för den som inte varit där. Men det är så att hjärnan har tagit stryk. Receptorerna i hjärnan kopplar inte som de ska. De tar tid att läka och man behöver hjälp på vägen. Både medicinskt och fysiskt,som samtal med en terapeut. Har varit sjukskriven i över tio år för detta. Men ingen utanför min allra närmsta omgivning förstod något. Var rädda om dig och ställa inte för stora krav på dig själv. Gott nytt år till dej och Jocke

2016-12-31 @ 12:14:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0