Monokrom värld, ingen kan se våra färger här...

2017-02-02 @ 12:42:10

Här har det varit tyst ett tag, men så blir det ibland. Livet kommer ikapp en och man måste sätta sig ner och andas ett tag. Hur svårt kan det vara, in, ut, in, ut. Andas ”i en fyrkant” för att bli av med ångest och stress, för det är väl så man ”ska” göra…eller?

Det har hänt så mycket de senaste veckorna, för gemene man är det kanske inte så mycket, men för mig är det mycket. Allt utöver min vardag är mycket men även min vardag är ibland för mycket.

Jag kan ligga i sängen på förmiddagarna och titta ut genom vårt ena sovrumsfönster och ser hur solen skiner och hur himlen är sådär härligt blå, men för mig är den grå. För mig är hela världen grå, monokrom och för liten, den har krymp likt en ylletröja som är tvättad i för hög temperatur och som nu är för liten, obekväm och som sticks men som man ändå sparar för att man hoppas innerligt på att en dag kanske den mirakulöst nog passar igen…

 

 

Kommentarer
Postat av: Josefin

Hittade precis hit och tror nog jag stannar kvar. Vilket lördagsnöje och läsa din blogg. Du är ju grym! Hoppas vi hörs vidare på bloggarna :D Ha en underbar kväll fina du <3

Svar: Tack så hemskt mycket! <3
Jenny Söderström

2017-02-04 @ 20:49:11
URL: http://pageryd.spotlife.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0